Vördade Khenchen Konchog Gyaltshen Rinpoche

den 16 augusti,2001

HEM Dharma-föreläsningar

Vad är kärleksfull godhet och medkänsla egentligen? Kärleksfull godhet och medkänsla betyder stillhet och frid i vårt sinne. När vårt sinne är stilla och fridfullt finns det obegränsat utrymme för att utveckla stillhet och frid för andra. Stillheten är kärleksfull godhet och friden är medkänsla. Så länge som vi håller vårt sinne stilla och fridfullt är det i sig självt en gärning av kärleksfull godhet och medkänsla. När det finns stillhet och frid finns det klarhet i vårt sinne och detta öppnar upp vår potential för att utveckla alla goda kvaliteter. Utifrån detta manifesterar vi de goda kvaliteterna till alla levande varelser för att öka och mångfaldiga kärleksfull godhet och medkänsla. Buddha sade, "Även om du inte kan hjälpa andra så kan du åtminstone undvika att skada andra". Att inte skada andra är medkänsla eftersom när det inte finns någon tanke att skada andra blir det naturligt att goda kvaliteter uppenbaras hos individen. Stillhet och frid är vår innersta natur och vi har alla någon gång erfarit stillhet och frid. Men så längre som vårt sinne är fördunklat upplever vi det bara ibland. När det händer känner vi att livet är så vackert och underbart. Allting är perfekt. Däremot när vi ibland plågas av starka negativa tankar såsom ilska och avsky eller depressioner så känns det som om man befinner sig i helvetet. På så sätt svänger vårt sinne både uppåt och nedåt. Olika sinnestillstånd påverkar oss på ett kraftfullt sätt. Vetenskapliga studier har numera bevisat hur ett avspänt och fridfullt sinne påverkar hjärnan och hur den påverkan hjälper kroppen att koppla av. Kärleksfull godhet och medkänsla är ett sinnestillstånd och så är hat och vrede. Men faktum är att i det ögonblick det finns vrede, hat, ovilja eller lystna tankar medför det lidande eftersom sinnet inte är fridfullt eller klart. Detta är uppenbart.

Följande berättelse illustrerar vidare hur kärleksfull godhet och medkänsla utökar sinnets visdom och klarhet. När Buddha Shakyamuni var en prins (Prins Siddhartha) i ett kungarike var han vid ett tillfälle i sällskap med sin kusin Devadatta. Devadatta gav för det mesta utlopp för sina dåliga personlighetsdrag varför han brukade vara elak, negativ och förbittrad medan Siddhartha alltid var godhjärtad och visade medkänsla. De gick över ett fält och en flock gäss flög över dem. Devadatta sköt en gås i vingen och gåsen föll till marken. Siddhartha rusade genast fram till gåsen och plockade upp den. Försiktigt och varsamt drog han pilen ur gåsen, matade och vårdade den med stor omtanke. Devadatta gick fram till Siddhartha och sade, "Gåsen är min. Den tillhör inte dig. Ge mig den." Siddhartha svarade, "Nej, den är min eftersom det var jag som gick och plockade upp den. Jag tog den först." Devadatta sade, "Det var jag som sköt den och fick den att falla till marken och därför är det min gås." Då de inte kunde komma överens uppsökte de domstolen för att låta domaren avgöra vem gåsen tillhörde. De diskuterade fram och tillbaka och till slut sade Siddhartha, "Gåsen tillhör mig eftersom jag skyddade den när den var i fara och dess liv höll på att utsläckas. Jag räddade dess liv och på grund av detta tillhör gåsen mig." Utan något tvivel instämde då både domaren och Devadatta i Siddhartas resonemang. Så om man utövar kärleksfull godhet och medkänsla gentemot andra får man en naturlig känsla av att vara en del av alla och alla tillhör en. Det är förklaringen till varför framstående boddhisattvor som utöver allomfattande kärleksfull godhet och ofantlig medkänsla gentemot alla levande varelser vinner stor respekt från alla människor. Vad alla respekterar och beundrar är boddhisattvornas goda kvaliteter och sinne. De tränar sinnet på ett kraftfullt sätt för att frambringa inneboende kvaliteter av kärleksfull godhet, medkänsla, frid och harmoni.

Vi kan praktisera på många olika sätt för att frambringa kärleksfull godhet och medkänsla i sinnet – att analysera, att reflektera, att meditera, o.s.v. Det är oerhört viktigt inte bara spirituellt sett utan också i vardagslivet att vi frambringar kärleksfull godhet och medkänsla i vårt sinne. Tänk, den dag som vi föddes, blev vi födda på grund av vår moders godhet. Vi växte upp genom vår moders godhet och inte genom moderns hat. Om modern är uppfylld av hat kan vi inte växa upp. Ibland kanske vår moder genomgick svårigheter och visade ilska gentemot oss men hon upphörde aldrig att mata oss. Detta gäller inte bara människor utan djur också. Se hur mycket omsorg och möda som mödrar lägger ned på sina nyfödda barn. De uppoffrar så mycket för att skydda sina barn även med risk för sitt eget liv. Detta beteende är helt naturligt. Vi har redan denna potential så det gäller att utveckla den vidare och göra de goda kvaliteterna starkare. När vårt sinne har kärleksfull godhet och medkänsla gentemot andra frambringar det frid och harmoni i vårt sinne och vi känner att livet har stor mening. Med sådan erfarenhet och insikt kan vi utöka och utsträcka kärleksfull godhet och medkänsla till alla levande varelser, oräkneliga till antalet. Vi kan träna vårt sinne tills hela vårt sinne blir som den kärleksfulla godhetens och medkänslans natur. På så sätt skulle det inte längre finnas något utrymme för negativa känslor. Gradvis rycks alla våra vanemässiga, negativa tankar upp, renas och förvandlas. Tänk vidare, har en negative tanke någon god kvalitet? När du blir arg dyker ilskan upp i sinnet. Du kanske tänker att det är ok. att vara arg ibland, men ilskan frambringar lidande. Följande berättelse illustrerar detta. Det var en gång en moder vars barn hade mördats av en man. Modern kunde inte acceptera vad som hänt på grund av sina starka känslor för barnet. Hon var därför mycket hatisk mot gärningsmannen. Polisen satte mannen i fängelse, men hon var inte nöjd med detta. Dag och natt grubblade hon på hur mannen kunde ha begått illdådet. I hennes tanke blev hon inte nöjd även om hans kropp skulle skäras i många bitar. Dagar och månader gick. Till följd av hennes negativa tankar, hat och förbittring kunde hon inte känna uppskattning för något. Om hon drack en kopp te smakade teet ingenting. Även när hon gick på restaurang och beställde den bästa maten smakade maten ingenting. Hon kunde inte sova bra. På det sättet gick tiden och hennes hälsa blev helt förstörd. Till sist tänkte hon, "Jag har varit helt besatt av ilska, hat och förbittring under en lång tid och vad har jag vunnit på att inte acceptera situationen?" Så hon vaknade upp och insåg att hon inte hade vunnit någonting utan tvärtom hade dessa tankar skadat henne både fysiskt och mentalt. Hon tänkte för sig själv, "Det spelar ingen roll hur arg jag är och hur mycket jag än hatar den mannen, även om jag skär honom i bitar kan jag inte få tillbaka mitt barn. Så vad tjänar det till? Även om han blir avrättad framför mina ögon, vad tjänar det till? Ingenting!" Då genomgick hennes sinne en förändring och hon fattade ett beslut, "från och med idag ger jag upp all förbittring och hat mot gärningsmannen eftersom jag ändå inte kan få mitt barn tillbaka oavsett vad jag gör. Idag vill jag rena alla mina negativa tankar." I det ögonblicket befriades hon från sitt lidande och hon kände sig så bra. Sakteligen återvann hon sin hälsa och det blev frid i hennes sinne. Hon till och med bad domstolen, "Om han inser sitt misstag, var snäll och befria honom. Låt honom gå fri."

För att inneha och hysa kärleksfull godhet och medkänsla i sinnet krävs mycket kunskap, mod, visdom och tålamod. Ibland tänker vi kanske att en viss ilska är nödvändig för att få saker och ting gjort och om man alltid är vänlig och visar medkänsla så är det tecken på svaghet. Men i själva verket är sinnet starkt om man har medkänsla. Ilska uppstår när sinnet är svagt eller när man tappar uppmärksamhet över sitt sinne. När vår tanke inte är klar eller när vi inte har gjort tillräckligt så blir vårt sinne snävt och ilskan finner utrymme. När sinnet är klart och lugnt har ilskan inget utrymme. Att kunna hysa kärleksfull godhet och medkänsla är tecken på sinnets styrka. Vi behöver mod för att hålla uppmärksamhet och tålamod för att hysa kärleksfull godhet och medkänsla. Då kommer det att bli färre misstag och mindre ilska. Sådan insikt och erfarenhet ger upphov till visdom och klarhet i sinnet. När det finns klarhet i sinnet kommer fler mentala, goda kvaliteter av kärleksfull godhet och medkänsla att uppenbaras. Kombinationen av visdom och medkänsla hjälper oss att frambringa dessa goda kvaliteter som kommer familjen, samhället och alla levande varelser till godo. Att genomgå denna process kräver mycket styrka. Det finns många svåra situationer som gör att man blir modfälld på vägen. Ibland uttrycker barn ilska mot sina föräldrar. Då behöver vi som föräldrar ha förståelse för att eleverna i skolan nuförtiden lär sig mycket och måste kunna hantera en mängd information. När de inte kan smälta allt och inte klarar av alla uppgifterna blir de frustrerade och känner sig överväldigade. Dessutom känner de stress och stora förväntningar från både skolan och hemmet. De uppmanas att göra många olika saker och det är därför som de uttrycker ilska, får huvudvärk med mera. Så föräldrarna behöver förstå vilka svårigheter som barnen möter och försöka stödja och hjälpa dem att gå vidare. På samma sätt behöver djuren och insekterna vår medkänsla. Se på kackerlackorna och mössen som springer hit och dit i köket och söker efter en bättre plats och något att äta. De söker frid och glädje precis som vi gör. Men vi människor har större mental kapacitet att frambringa frid och glädje för att befria oss från lidande. Till följd av detta utnyttjar vi djuren till vår fördel. Djuren oavsett hur stora de är kan inte göra så mycket på grund av deras mindre mentala kapacitet. Exempelvis blir de väldiga elefanterna förslavade av människan. Om vi lär oss att frambringa de positiva kvaliteterna av kärleksfull godhet och medkänsla till djuren, så kommer även de att leva ett bättre och fridfullare liv.

När negativa tankar kommer verkar de vara så kraftfulla och de tar över hela sinnet. I det ögonblicket ska vi utöva kärleksfull godhet och medkänsla genom att frambringa motgift (åtgärder) och rena (förvandla) dem istället för att trycka ner dem eller strida mot dem. Om du är skadad lägger du medicin på såret. Med medicin som motgift läker såret. Att trycka ner negativa tankar betyder att ilska finns där i sinnet men tillåts inte att komma ut. Eftersom ilskan finns där djupt inom dig så kommer den förr eller senare att explodera och du blir mycket deprimerad. Motgiftet är att inse att allting är tillfälligt och förgängligt. De negativa tankarna är också tillfälliga. Så varför håller vi så fast vid ilskan. Släpp den! Att släppa ilskan betyder inte att vi ger uttryck för den. Om vi ger uttryck för ilska då utövar vi ilska vilket skulle bli orsak till andra problem. Motgiftet är att ersätta ilskan med andra positiva tankar som kärleksfull godhet och medkänsla så att det inte lämnas något utrymme för ilska i vårt sinne. Ibland blir vi modfällda och arga när vi ser våld i samhället. Istället för att bli arga ska vi granska och undersöka nackdelarna som våldet för med sig och fördelarna när det inte finns något våld i samhället. Lär dig hur du kan utveckla din visdom och kärleksfull godhet och medkänsla. På så sätt förvandlar vi vår ilska. När vi ser och upplever glädjen i och nyttan av kärleksfull godhet och medkänsla utvecklas vår visdom. Med vårt visdomsmedvetande och vår inspiration att fortsätta utveckla denna kvalitet tillämpar vi motgiftet mot ilska och upprördhet. Tag som exempel en familj med fem medlemmar. Om du lagar god mat och alltid delar den med alla medlemmarna kommer de att respektera och lita på dig. Frid och harmoni följer. Men om du alltid är självisk och bara äter själv utan att dela med dig kommer ingen att lita på dig och du kommer själv att lida. Med denna analys ser vi fördelarna med kärleksfull godhet och nackdelarna med själviskhet. Tack vare vår visdom kan vi se och utveckla denna goda kvalitet vidare. Oavsett hur kraftfulla dina vanor må vara kan de förändras och förvandlas om du har viljan att göra det. Med vilja och mod blir allting möjligt. I Buddhismen finns speciella utövningar för att utveckla kärleksfull godhet och medkänsla för att hantera ilska. Även om inte alla buddhister har förmågan att fullkomligt utveckla denna kvalitet under inflytandet av stark ilska och i svåra situationer, så ger det oss åtminstone en viss insikt och förbereder oss att fortsätta utveckla denna kvalitet. De Dharma-utövare som har en sådan förmåga, ser den så kallade fienden eller svåra förhållanden som utmärkta tillfällen att bygga upp sin styrka och utveckla positiva kvaliteter. De ser fienden som sina bästa lärare. När vi går i skolan är det läraren som vanligen påminner oss om att vi inte har gjort läxan eller om vi inte har studerat bra eller om vi inte är uppmärksamma i klassen. Läraren ser våra misstag och brister. På samma sätt hittar fienden våra ömma punkter, irriterar oss och gör vårt liv eländigt. Men Dharma-utövarna ser tvärtom fienden som de bästa lärarna som skapar möjligheter för oss att bli mer uppmärksamma, koncentrera oss bättre, rätta våra misstag, förbättra oss och bli en bättre människa. Våra vänner gräver inte upp våra misstag utan de döljer våra problem och misstag. Våra vänner berättar för oss hur underbara vi är medan våra fiender talar om alla våra problem för oss. Även om våra fiender ibland beskyller oss för saker som vi inte har gjort så ska vi se det med ett öppet sinne – de gör det p.g.a. sina brister. Vi ska då kontrollera vårt eget sinne och se våra egna brister och möjligheter till förbättring. Istället för att vara trångsynta och arga utvecklar framgångsrika Dharma-utövare stor kärleksfull godhet och medkänsla och de är tacksamma för all den undervisning som fienden har skänkt dem. Alla framstående Dharma utövare övar på detta sätt.

Sammanfattningsvis vill jag säga att det är oerhört viktigt att reflektera och meditera för att ändra och förvandla våra negativa, dåliga vanor till positiva, goda vanor. Annars kommer våra liv att styras av våra vanemässiga mönster. Vilka vanor vi än har tillägnat oss kommer vi att slaviskt följa. Regelbunden utövning tjänar som en påminnelse att vi ständigt ska frambringa vår inneboende kvalitet. Frid och godhet i denna stund ger upphov till frid och godhet i nästa stund. En stund av negativa tankar och motstridiga känslor förorsakar däremot lidande i sinnet i nästa stund. Därför behöver vi ständigt arbeta med sinnet för att frambringa frid och harmoni i vårt inre. Vi kan inte förvänta oss detta resultat från yttre omständigheter utan det enda sättet att göra framsteg med vårt sinne är att själva ta ansvar för vårt sinne. Eftersom vi redan har denna potential så gäller det bara att utveckla den vidare och göra de goda kvaliteterna starkare. När vårt sinne uttrycker kärleksfull godhet och medkänsla gentemot andra frambringar det frid och harmoni i vårt sinne. Kärleksfull godhet och medkänsla är orsaken till att visdomsmedvetande utvecklas. Det är därför kärleksfull godhet och medkänsla är viktigare än att endast ha visdom. Det finns människor som är mycket intelligenta och vet hur man kan göra många olika saker och ting men de har lite kärleksfull godhet och medkänsla. Då har de ingen riktig grund eller motivation för att utveckla kärleksfull godhet och medkänsla. Om du däremot är begåvad med kärleksfull godhet och medkänsla manifesteras visdom av sig självt. På liknande sätt där det finns eld uppstår också värme eftersom värme och eld är oskiljaktiga. När du ser vikten av kärleksfull godhet och medkänsla uppstår visdom och denna visdom fortsätter att utvecklas därefter. Med sådan erfarenhet inspireras vi att utöka och utsträcka kärleksfull godhet och medkänsla till alla levande varelser, oräkneliga till antalet. Vi kan träna vårt sinne tills hela vårt sinne blir som den kärleksfulla godhetens och medkänslans natur. På så sätt skulle det inte längre finnas något utrymme för negativa känslor. Gradvis rycks alla våra vanemässiga, negativa tankar upp, renas och förvandlas eftersom de inte är vår inneboende natur utan är konstgjorda och tillfälliga. Om vi anstränger oss kommer de negativa tankarna att minska och bli alltmer kraftlösa medan de positiva tankarna kommer att öka och bli alltmer kraftfulla. Oavsett hur destruktivt sinnet kan vara eller hur kraftfulla de negativa tankarna än må vara, så finns det i sinnet alltid en glimt av kärleksfull godhet och medkänsla och vi har alltid förutsättningen att utveckla denna goda kvalitet till dess högsta nivå där det inte längre kan existera några negativa tankar. Det är därför vi säger att negativa tankar endast är tillfälliga hinder som kan fördunkla liksom molnen på himlen, men oavsett hur tjocka de än må vara så finns det alltid en glimt av solljuset. Så småningom när molnen har skingrats kan himlen bli helt fri från moln. Tack och god kväll!

Senaste uppdatering: 2003-01-01